Fredagskväll…

Så var fredagskvällen äntligen här, så efterlängtad. Att vara inne i slutet av maj är som vanligt fullt ös, både på jobbet, hemmafronten och framförallt på skol- och dagisfronten… 

Men nu tar vi helg. Det blir fotbollsmatch, skruva plank till altanen och såpa två stora trädäck. Så vi ska nog kunna  få dessa dagar att gå de också. 

Men först fredagskvällen. Somna i soffan till nån deckare. 

  

Advertisements

Hur det blev…

Sitter och läser gamla blogginlägg från tiden när Noel var liten. Vi pratar 2-års åldern, dvs ca 8 år sedan alltså. Jag slås av hur mycket jag glömt av den tiden, hur det känns som det verkligen var evigheter sen. Jag läser och blir alldeles varm i hjärtat. Skrattar åt Noel, åt mig själv och tänker att jag är glad att jag kan gå tillbaka och läsa om det.

Jag känner mig gammal nu. Gammal, ärrad och fårad. Livet som trebarnsmor har verkligen förändrat mig. Inte till det sämre, men visst saknar man ändå lite sig själv när man läser tidigare inlägg.

Det är så lätt att fastna i ekorrhjulet, att bara springa på. Att inte reflektera över det som händer och det som ska hända. Utan bara se till att ta sig igenom det.

Kanske är det dags att stanna upp och fundera lite?