Det här med vabberiet…

Vi är inne på andra veckan av vab nu. Jag börjar känna mig ganska mör. Dagarna i sig hemma med först Nea men nu också Stella är inte så jobbiga. Det är värre med den konstanta bristen på sömn, sammanhängande sömn och god sömn. För det räcker inte med att det är lite sömn, det är orolig sömn. Lyssnar på andning, stöttar under hostattacker och dessutom är mina nätter fulla av mardrömmar.

Men nu börjar det ändå gå åt rätt håll. Tjejerna har ätit ganska ok idag och ingen feber hos någon av dem. Nea har en lindrig öroninflammation men den verkar hålla sig lugnare ikväll iaf.

Imorgon ska jag till jobbet. Känns som det var längesen jag var där. Varannandagstrixet har anpassats till mina utbildningar, Johans möten och det blir lite hackigt. Minst sagt.

Men det är nu hög tid att krypa ner i sängen. Verkligen…

Att vara borta en stund

Har varit i Borås ett par dagar. Erfarenhetsutbyte med Högskolan i Borås driftgrupp. Alltid lika roligt att träffa killarna där. De är helt galna, iaf några av dem. Och såklart kryllar det ju av tjejer på de här tillställningarna… Eller inte.
Summa summarium av onsdag-torsdag är att att det är kul och bra att träffas och diskutera våra jobb. Vi har mycket likheter, men är ändå så väldigt olika. Det är spännande. Igår blev det middag på hotellet, efter maten tog vi en konstprommenad med MF som visade oss ett par olika konstverk på stan. Sista målet var givetvis Pinocchio och det var lite kul att få se den omtalade statyn. Visserligen var det mörkt och kallt ute, men prommenaden gav oss välbehövlig påfyllning av syre, några för att nyktra till åtminstone lite och andra för att piggna till alt bli av med en dagslång huvudvärk. Det egentliga målet var McDonalds och glass, men när vi slutligen kom dit var vi både kalla och dessutom hade Donkan stängt. Det fick bli en youghurt på Ica istället.

Hem igen till hotellet och jag stöp ner i sängen. Så skönt att krypa ner i vita lakan och sova i egen majestät. Såklart är det alltid jobbigt att vara iväg från man och barn. Men en natt med god sömn, det tackar jag inte nej till.

Nu är jag iaf tillbaka till Jönköping igen, sitter och väntar på att Johan ska hämta upp mig och sen är det dags att dra sig hemmåt. Det blir en hel del kramar och pussar kan jag lova.

Minnesvärt…

I lördags var det dop för Alva, min brorsdotter. Dop brukar ju vara sådär kul, men detta dop går iaf till historien som det roligaste jag varit på. Både jag och Johan bävade lite för hur vi skulle få Nea & Stella att sitta stilla och vara någorlunda tysta under dopet, men det visade sig inte vara några problem. De var väldigt nyfikna på allt inne i kyrkan, tex gubben som hängde på ett kors lååångt upp i taket, lampora, fönstrena… allt var spännande. och när det inte var lika spännande längre så kunde man sitta på bänken och äta salta pinnar som mamman och pappan langade fram som värsta mutorna.

Efter halva dopet, när själva döpning osv var avklarat tyckte Alva att det räckte. Jäkla vilket vrål hon gav upp och det fortsatte i ca 15-20 minuter. Peter och Jenny var lagom avslappnade om man säger så. Vi på bänken kunde sitta där och le och tycka att hon var ganska rolig, men det var väl lagom roligt för föräldrarna…
Efter dopet stoppades Alva ner i vagnen och väl där slockande hon och sov sig igenom hela dopfesten.

Dopfesten innehåll fantastisk god mat, allt från Jennys spis. Alla barnen satt vid eget barnbord och det var ju nytt för mig och Johan att inte ha varsinn liten skit som man ska ha jämte sig, mata, plocka upp bestik från golv, fixa dricka, torka, mata, torka, plocka upp bestik från golv… Istället satt de alltså bland de andra barnen och åt och pillade i sig i godan ro.

Sammanlagt var det en härlig dag. Enda minuset var väl att man inte fick ha liten Alva hos sig. Hon bara sov ju…

Här är en bild på Alva och godmor Lillsis.

“Vi går in en sväng på BR…”

Johan tyckte det var en bra idé att gå en sväng på BR med barnen. Barnen höll givetvis med, jag var lite mer tveksam. Noel gick och kollade, tjatade lite lätt om vissa julklappar osv. Tjejerna FROSSADE i alla leksaker. Det skulle klämmas, bäras, kastas, sparkas och bytas med allt. Jag menar verkligen allt. Jag gick efter familjen och plockade upp det som liksom hamnade efter dem. Alla leksaker som togs ner, klämdes på, smakades på (!) hamnade sedan på golvet när ögonen fick syn på en ny leksak. Längst in hittade vi “Mussehyllan”. Musse är en favorit till speciellt Nea just nu. Oj, hon plockade ner alla musse, mimmi och andra figurer. Det var svårt att hålla i alla därav blev det liksom en hög runt henne tillslut.

Tror ni det var poppis att gå ut ur butiken sen?