Dag två…

… av min påtvingade ensamhet. Helst vill jag att Johan kommer hem nu, men jag antar  att jag kan vänta tills imorgon. Noel ska få en present, undrar om jag får en också? Isf kan det vara värt att vänta…

Advertisements

Mask

Noel: SNÄLLA mamma, kan jag få hålla masken?
Jag: “Uäck, näe”
Noel: “SNÄLLA
Jag: “Varför ska du hålla i den? Jag tänker inte plocka upp den”
Noel: “Jag vill hålla den i handen”
Jag: “Du får plocka upp den själv, bara så du vet. Jag tar INTE i masken!”
Noel: “Jag tar i masken”

Vi tar på oss tofflor och tröjor och går ut och inspekterar Masken som ligger utanför ytterdörren. Vi kollar länge på den feta äckliga masken.

Som jag visste, så tog inte Noel upp masken. Jag fick gå in och hämta ett vykort, fixa upp den äckliga masken på kortet för att sedan hälla den i hans hand. Han slängde ner den inom två sekunder, därav saknas bildbevis. Jag tog sedan masken på vykortet och slängde ut den på gräsmattan.

Noel: “Får jag trampa på masken?”
Jag. “Nej”
Noel: “Bara lite?”
Jag: “Det kan du ju inte göra, det gör ont på masken, den kanske dör till och med”
Noel: “Jag vill att den dör lite…”

Så var det med den djurväna inställningen…

Dock skadades ingen mask, för Noel nappade på betet att springa ett varv runt huset istället. Nu är vi inne och bygger kuddbroar istället.

Lång natt..

Har fått ligga inne hos Noel större delen av natten. Han har andats så tungt och varit totalt täppt i näsan. Framåt tidig morgon fick jag nog och förklarade att “du måste ta lite nässpray Noel, det blir lättare att andas då” Efter lite bölande gick han med på det hela, tog sina spray i näsan och lade sig sedan på kudden och tog vällingflaskan. Jag kände i hela kroppen att “inte ett par timmar till i denna säng” utan tog unge, flaska och kudde i ett svep och konkade in till min egen säng.

Fem minuter senare andas han bättre igen, genom näsan och jag inbillar mig att jag ska få sova nån timme till iaf.

Noel: “Ska vi gå upp nu?”
Jag: “Nej”
Noel: “Nu?”

och så höll det på i ca 20 minuter innan han tog till sitt andra knep

Noel: “Jag är kissenödig”
Jag: “Ok, kom då så går vi på toan”
Noel: “OCH bajsenödig”
Jag: “Jaja”

Det blev inte mer sömn.